Havsöringsfluga

Jag vet inte om den har ett namn eller när jag började binda den men bra är den. Jag använder allt färre flugor när jag fiskar efter havsöring i havet. Om jag går tillbaka några år så bytte jag fluga flera gånger under ett pass. Under de två senaste åren har jag egentligen bara fiskat med en fluga. Jag upplever att jag får allt fler och större fiskar. Detta beror säkert på flera saker. En bidragande orsak tror jag är att jag har flugan mer i vattnet istället för att lägga tid på att byta fluga och tafs. Sedan hoppas jag givetvis på att jag blivit en bättre flugfiskare, att jag blivit bättre på att lista ut vart fisken går. Att fiskarna blivit större på västkusten de sista året gör givetvis att även jag får större fiskar. Under tidigare år har jag bara fått någon enstaka öring över 60 cm. Under säsongen 2015 tror jag att jag fick fler över 60 cm än under mina tidigare fiskeår tillsammans. Nedan en Orustöring på 60 cm tagen en tidig aprilmorgon 2015. Givetvis tagen på favoritflugan.

Jag tror att de större fiskarna går lite djupare i vattnet och att man har större chans att stöta på dem om man kommer ner en bit. Jag tror att detta gäller hela säsongen, alltså även tidigt på säsongen. Nu menar jag inte att man ska ner flera meter men en bra bit under utan. Min standardlina till havsöringen är en AirFlo 40+ SI. Även om den är en slow intermediate så tycker jag att den sjunker ganska fort. Jag upplever att den sjunker betydligt fortare än en Guideline Costal SI. Linan har en flytande runningline och en sjunkade klump. Några gånger gånger per säsong försöker jag smörja in linan. När jag gör detta så smörjer jag bara in runningline då det är denna som får gå mellan spöringarna när jag kastar. Klumpen är för det mesta utanför toppöglan. Om man smörjer in klumpen så sjunker den inte lika bra. Kanske inte bästa linvården för att få linan att hålla länge men jag tycker att den fiskar bättre.

Åter till flugan. Denna binder jag på en Partridge Saltwater Shrip #6. Jag börjar med att knyta fast ögonen (använder superlim för att de ska sitta ordentligt) och sedan går jag bak på kroken och binder in lite rött ullgarn. Därefter är det dags för marabou som jag binder in rikligt. Ibland lägger jag också in lite flash i maraboun. Sedan binder jag in chenille, hackel samt lite nylon och lindar fram dem i den ordningen. Nylonet gör att flugan blir mycket hållbar och klarar många pass. Efter att man tagit några fiskar brukar dock hacklet bli ganska glest. Det verkar dock inte påverka öringen vilja att hugga.

Kulögonen ger den en mycket trevlig gång i vattnet. Kulögon har dock ställt till det lite för mig. Vinden är ju lite oberäknelig på västkusten och det händer då och då att flugan träffat klingan vid framkastet. Under de två senaste säsongerna har jag drabbats av två brott vid fiske, ena gången vid kastning och andra gången vid drillning. Misstänker att kulögonen är orsaken till dessa brott. Tur att Hardy har bra garantier!

Ganska skönt att bara fiska med en fluga, man slipper att fundera på vilken som är rätt för dagen. Har man bara en med sig vilket jag ofta har så har man liksom inget val. Jag upplever att flugan fiskar bra över hela säsongen. Givetvis vet jag inte om jag fått mer fisk om jag varierat mitt flugval mer. Öringen nedan är på 55 cm och tagen någon av de sista dagarna i september. Den fick avsluta havsöringsfisket 2015.

Under 2016 ska jag prova att fiska lite mer märla. Detta har jag aldrig lagt någon tid på, man jag tror att detta kan vara bra när förutsättningar är rätt. Mer om detta på måndag.